Skunkworks
Rotar runt i skivarkivet idag, vet inte riktigt vad det är jag letar efter men jag hittar många bortglömada skivor som behöver återupptäckas. Ganska höga High Fidility-vibbar när man försökar spåra sig själv genom sin skivsamling. Hur kommer man egentligen från Iron Maiden till Kent via Skunk Anansie och Wildshearts.
Nåväl, bortglömda pärlor var ju dagens tema och man blir nog inte mer bortglömd än Bruce Dickinsson Skunkworks.
Tanken var väl att Bruce skulle ducka sin bakgrund i Iron Maiden genom att försvinna in i ett nytt band med ett minst sagt annorlunda ljudlandskap än man är van att höra honom vråla i. Skivbolaget vägrade släppa ut något under annat namn än Bruce Dickinsson och Skunkworks blev skivtitel på tredje soloskivan i stället för självbetitlad debut.
Skivan låter inte som någon annan rock jag någonsin hört. Bruce kliver ner från operavibratot och levererar för enda gången i sin karriär något som verkar komma från hjärtat och som han själv verkar tro på. Borta är alla pretantiösa dikter och utsvävande historier. Här sjungs det om Bruce Dickinsson här och nu. Det är otroligt bra och det känns som man kommer honom väldigt nära. Hans röst låter mjukare och bekvämare för örat än den brukar.
Den riktiga stjärnan här är dock Bruce låtskrivarparter och gitarrist Alec Dickson (känd från Robbie Williams band) som spelar fantastiskt tekniskt skivan i genom och som har fått ihop 13 riktiga guldkorn till låtar. Han ger Dickonsson den utmaning han alltid behövt.
När den här skivan släpptes så fick den lysande kritik men den sålde i princip ingenting och den är ett monument över hur otroligt rädda hårdrocksfans är för förändring. Så fort någonting faller utanför den otroligt snäva ramen som är "det är är metal och därför bra" så springer hårdrockarna mot kullarna. För mig så var den ett första steg mot den stora världen utanför gitarrharmonier och skyhög sång.
Idag 16 år senare så återupptäcker jag den här skivan och den känns bättre nu än då och den är fortfrande omatchad när det gäller ljudbilden. Det finns ingen annan skiva jag hört som låter så här. Självklart så gick allt åt helvet för kreativiteten efter det här. Bruce gick tillbaka till metal och bevisade några år senar eatt allt som Iron Maiden någonsin betytt var en lögn och det var pengarna som var det viktiga inte att gå sin egen väg. Allt är som det alltid har varit och hårdrockarna är nöjda om det inte vore för det irreterande faktum att inte ens Maiden låter som de gjorde 83.
Spotify : Bruce Dickinson – Skunkworks
