Du och jag Solid Snake
Ett av mina starkaste minnen av TV-spel var i början av 90-talet då jag spelade Metal Gear på mitt NES och i slutskedet blev man förrådd och av sin överordnade som hade hjälpt mig genom hela spelet. Vilket svek, det var första och enda gången som ett spel berörde mig på den tiden. Då handlade tv-spel mest om att äta svamp och hoppa omkring. Solid Snake åt inte svampar, han smög omkring beväpnad till tänderna och rökte cigarretter. En riktig hjälte med krossade drömmar.
Det skulle dröja nästan 10 år tills vi möttes igen jag och Snake. Under min tid i lumpen blev jag skadad i ryggen och blev beordrad att vila en vecka och på logementet hade vi ett playstation med Metal Gear Solid. Det var en helt ny upplevelse att smyga omkring i Alaskas kyla och genomgå ett mandomsprov av rang. Storyn vände hela tiden och konspirationerna tätande ju längre spelet gick. Det var jag och Snake mot världen. Efter ett par dagar så hade jag tagit mig igenom Shadow Moses men minnet av Snake hängde med mig länge efter det.
Vi spolar framåt ett par år och jag var en lika bruten man som Snake. Desillusionerad av mitt eget liv sökte jag något att distrahera mig från flaskan som jag hade gömt mig i ett par år så jag köpte mig ett Playstation 2 och Metal Gear solid 2. Det var en deprimerande historia som utspelades på andra sidan av sladden till konsolen om en brusten verklighet kontrollerad av någon annan. Det handlade om att bara vara en pjäs i det spelet som är livet. Egentligen tror jag att spelet handlar om livet själv och att det aldrig är som man tror att det är.
Metal Gear Solid 3 var den bittra historien om en man som kämpar för vad han tror är rätt men egentligen bara lyder order utan att ifrågasätta. Det handlar om att växa upp och ta sitt ansvar och på samma gång handlar det om att vi aldrig kan komma undan det förslutna och det vi gjort. I den episka slutstriden mellan Snake och The Boss så måste Snake döda sin mentor med sina bara händer. Han handgripligen kväver allt han en gång trodde på. Det är en sorglig historia som faktiskt berörde mig mer än Snakes moderna kamp mot The Patriots.
Sen kom den storslagna avslutningen Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots. En gammal trött soldats sista strid mot en motståndare som verkar övermäktig. Det handlar lika mycket om att befria världen som att befria Snake från hans livslånga uppdrag. När det hela var över så fick han till slut vila och nästan 20 år efter att vi träffades så är det dags att säga adjö. Adjö Snake och tack för alla minnen och tankar.
Det skulle dröja nästan 10 år tills vi möttes igen jag och Snake. Under min tid i lumpen blev jag skadad i ryggen och blev beordrad att vila en vecka och på logementet hade vi ett playstation med Metal Gear Solid. Det var en helt ny upplevelse att smyga omkring i Alaskas kyla och genomgå ett mandomsprov av rang. Storyn vände hela tiden och konspirationerna tätande ju längre spelet gick. Det var jag och Snake mot världen. Efter ett par dagar så hade jag tagit mig igenom Shadow Moses men minnet av Snake hängde med mig länge efter det.
Vi spolar framåt ett par år och jag var en lika bruten man som Snake. Desillusionerad av mitt eget liv sökte jag något att distrahera mig från flaskan som jag hade gömt mig i ett par år så jag köpte mig ett Playstation 2 och Metal Gear solid 2. Det var en deprimerande historia som utspelades på andra sidan av sladden till konsolen om en brusten verklighet kontrollerad av någon annan. Det handlade om att bara vara en pjäs i det spelet som är livet. Egentligen tror jag att spelet handlar om livet själv och att det aldrig är som man tror att det är.
Metal Gear Solid 3 var den bittra historien om en man som kämpar för vad han tror är rätt men egentligen bara lyder order utan att ifrågasätta. Det handlar om att växa upp och ta sitt ansvar och på samma gång handlar det om att vi aldrig kan komma undan det förslutna och det vi gjort. I den episka slutstriden mellan Snake och The Boss så måste Snake döda sin mentor med sina bara händer. Han handgripligen kväver allt han en gång trodde på. Det är en sorglig historia som faktiskt berörde mig mer än Snakes moderna kamp mot The Patriots.
Sen kom den storslagna avslutningen Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots. En gammal trött soldats sista strid mot en motståndare som verkar övermäktig. Det handlar lika mycket om att befria världen som att befria Snake från hans livslånga uppdrag. När det hela var över så fick han till slut vila och nästan 20 år efter att vi träffades så är det dags att säga adjö. Adjö Snake och tack för alla minnen och tankar.
