oprofessionell

Begrav mig i dina ord gör så min skalle blir tyst som en grav. Jag ger en del av mig själv till dig. Du frågade om min sorg men jag hade inga svar. Det finns en känsla som jag aldrig kände trots att den vägrar att dö. Jag kastar sten genom rutan bara för att släppa den fri

bara för att kunna se mig själv. Jag vet att mannen i spegeln ljög när han sa att han var jag

Spegeln kommer alltid tillbaka. Sprucken från kant till kant visar den två sidor av samma man. Kan du se monstret eller står du på rätt sida om min rygg. Jag ser himlen brevid dig och helvetet i mig. Hur jag än försöker så måste jag till slut se i spegeln men där är allt sig likt. Hur mycket jag än vill vara en bra människa så kan jag bara vara mig själv.