oprofessionell

Ibland så finns det inget att säga. Livet lunkar på i sakta mak. Jag har slutat ta chanser jag vill inte riskera något igen. Tröttnat på mörkret, ensamheten är inte längre min grej. Min störst arädsla nu är att jag ska bli rädd för att vara ensam igen.  Ibland blir jag trött på att id vara mig själv. Att alltid vara rädd för det som är bra, eller för smällen när allt br arycks bort.

Så som alla gånger förr