Dvala
Jag känner mig gammal, trött och oinspirerad. Vet vad det är som händer just nu men jag är bara så orkeslös. Helst vill jag bara ligga och titta i taket hela dagen. Kanske borde jag komma bort ett tag, jag kan inte riktigt slappna av här. Trots att det egentligen borde vara lugnt nu så känner jag mig orolig och rastlös.
Jag är antagligen inte så bra sällskap heller för jag är lite väl inne i mig själv just nu. Det finns spöken som aldrig försvinner inser jag nu. Rädslan för att hålla för hårt gör sig ständigt påmind. Jag är antagligen världens sämsta människa att ha en relation till. Det dåliga samvetet av att jag inte är så bar som hon förtjänar plågar mig oavbrutet. Jag önskar jag var roligare och mer spännande men jag har bara tappat glöden just nu.
Jag vet inte vad allt det här beror på kanske är det bara att jag är trött efter allt jobbande i sommar. Jag hoppas det är så enkelt och att jag vaknar till liv igen snart. Den här dvalan gör mig nedstämd.
